Hästigt födelsedagskort

Min bästa kompis mor råkar fylla år dagen innan mitt födelsedagskalas, och med tanke på att jag helt fräckt bestämt mig för att stjäla hennes dotter då, dagen efter hennes födelsedag, tänkte jag att jag gott kunde skicka henne ett fint kort. Sagt och gjort; jag rotade i mina gömmor och hittade ett par impulsköpta papper som jag kände passade, och sedan arbetade jag utifrån dessa papper i utformningen av kortet. Det blev ganska annorlunda jämfört med vad jag först funderat ut, men det funkade så här också! (Kortet ser skevt ut på bilden för att jag inte har lurat ut hur man fotar dubbla kort särskilt bra ännu – jag är säker på att det är en sådan sak som blir bättre med erfarenhet.)

Använda material:

• Gult cardstock med linnestruktur, inköpt på Ingers Pyzzla, Knep & Knåp
• Mönstrat dubbelsidigt cardstock med glitter, YouDo ”I Love Horses — Horses”
• Häst och kvinna från klippark, Pion Design ”Bilder från förr — Djur”
• Halvpärlor, YouDo

Det gula cardstocket skars med det större av de två scallop-bladen som levererades med min Creatopia (Cutz), och konturen på den glittriga häst som skulle blivit hälften övertäckt skars ut med skalpell. Cardstocket fästes med dubbelhäftande tejp och limrullare, och användes som ”gångjärn” i överkanten av kortet för att mönstret på insidan av cardstocket inte skulle hamna upp-och-ner. (Inuti kortet har jag satt en hästdikt och en grattis-stämpel.)

Bilden från klipparket fästes med limrullare, och sedan klistrade jag på de flesta av mina återstående bronsfärgade halvpärlor efter inbjudningskorten jag gjorde tidigare i vår.

Vad jag lärt mig:

Mycket av det jag gjorde med ”gångjärnet” fungerade bra, dock behöver jag nog ett vettigt verktyg för att biga om jag ska använda cardstock till det någon mer gång. Vad jag framför allt borde ha gjort var att titta närmare på pappret innan jag blev alltför klar över min designidé, eftersom det nu slutade med att jag fick revidera stora delar av vad jag tänkt för att få rätt på det så att insidan av cardstocket kom på rätt håll.

Med detta inlägg är vi nu ifatt och jag kan börja blogga nya alster allt eftersom jag färdigställer och fotograferar dem.

Inbjudningar till födelsedagskalas

Nu är det ju så, att vareviga april så blir jag ett år äldre, och när man fyller år så bjuder man ju ofta in släktingar och/eller vänner till någon form av kalas. (Kalas är dessutom ypperliga att hota med när man bråkar med bästa kompisar — ”dumma dig, nu får du inte komma på mitt kalas!”) Mitt allra första scrapbookprojekt föddes därför när jag bestämde mig för att skicka ut inbjudningar till släkt och vänner på papper. Tror inte jag har gjort det sedan jag gick i mellanstadiet, utan det har mest varit att bjuda in per telefon, då.

Men nu var det dags, och jag funderade länge och noga innan jag tog en promenad ner till Eslövs egen lilla pappershobbybutik. Givetvis får man aldrig precis vad man har drömt ihop, utan jag fick revidera konceptet i huvudet något när jag såg det faktiska utbudet, men det blev ganska lyckat ändå: (Ni får ursäkta redigeringen – jag vill inte lägga ut tid och datum till min fest på internet och min stationära dator med tillgång till Photoshop och ritplatta är sedan ett par månader tillbaka inte på humör att starta.)

Använt material:

• Brun cardstock med linnestruktur, inköpt på Ingers Pyzzla, Knep & Knåp
• Halvpärlor, set med bruna/guld/krämvita nyanser, YouDo
• Randigt scrapbookpapper, Pink Paislee ”Enchanting — Wonderful”
• Brads, vellumpapper och swirl-clearstamp, Panduro Hobby
• Tim Holtz Distress Ink — Vintage Photo
• Sticker och rimligt tunn guldpenna, inköpta i den lokala pappershandeln

Cardstocken embossades med Creatopia Patternz, och alla delar skars även ut med Creatopian (Cutz); till högerkanten på vellumpappret använde jag ett scallop-blad istället för det vanliga raka. De klart mest tidskrävande delarna av hela affären var att skriva texten på vellumpappret med brun Stabilo-penna (vilket ni så klart inte ser mycket av) samt att sitta och skära ut stickersen till sex kort med skalpell eftersom de inte var skurna ordentligt på fabriken. Smäck!

Vad jag lärt mig:

Distress inks och vellumpapper är inte en överdrivet bra kombination — vellumpappret suger inte tillräckligt mycket för att ta färgen på ett 100% snyggt sätt. Det funkade, men det tog en helvetisk tid att torka och provstämplandet på ett kladdpapper blev mycket snyggare. Överlag är distress inks svårare att stämpla med än jag tidigare fått intryck av.

Det krävs också lite finess för att skära rakt med Creatopia Cutz — om 1-2 veckor, troligen, kommer en recension av Creatopian upp på From Jeers to Cheers där jag går närmare in på detta.

Utöver detta insåg jag när projektet var nära fullbordan att det är en fördel att arbeta in sitt namn i texten när man gör utkast till sina inbjudningskort. Hoppsan! Det fick duga med underskriften och avsändaradress på kuverten. (Misstänker också att Posten hatar mig nu, eftersom jag envisades med att skriva alla adresser med guldpennan på de fina rosa kuverten, också.